Chipmärkning för kanin

Till skillnad från hundar och katter finns det inget lagkrav på chipmärkning av kanin i Sverige. Ändå väljer allt fler kaninägare att märka sina djur — och skälen är uppenbara. En kanin som rymmer från sin hage, sitt bur eller sin rastgård har i princip noll chans att hittas utan chip. Kaniner bär sällan halsband, kan inte kallas tillbaka som en hund, och ser för en utomstående ut som vilken kanin som helst. Med chip — och registrerade kontaktuppgifter — kan en veterinär eller djurhem identifiera kaninen på sekunder. Riksgenomsnittet för chipmärkning av kanin ligger kring 555 kr.

Chipmärkning av kanin är dessutom enklare än många tror. Samma teknik som för hundar och katter, samma typ av chip, och proceduren tar under en minut. Och i en tid när kaninen alltmer erkänns som ett fullvärdigt sällskapsdjur — med egna veterinärer, egna försäkringar och ett växande krav på kompetent vård — är chipet ett naturligt steg.

Kaniner som hålls utomhus — i hage, rastgård eller bur med utevistelse — är de som har störst nytta av chipmärkning. Kaniner är grävarexperter och kan ta sig under staket och nät med förvånande snabbhet. De är också snabba, nyfikna och saknar den instinkt som får en hund att stanna i närheten av hemmet.

En kanin som rymt hamnar sällan på ett djurhem på samma sätt som en hund. Den kan hittas i en trädgård, i en park eller i ett buskage — men utan chip finns ingen väg att koppla den till sin ägare. En chipmärkt kanin som lämnas in till en veterinärklinik kan identifieras direkt.