Kastration

Få veterinärkirurgiska ingrepp väcker så mycket tankar och känslor hos djurägare som kastration. Det är ett beslut som handlar om mer än bara förökning — det rör djurets hälsa, beteende och livskvalitet. Oavsett om du har en hund, katt eller kanin finns det goda skäl att sätta sig in i vad ingreppet faktiskt innebär, vilka fördelar och nackdelar som finns, och hur det skiljer sig mellan djurslagen. Att ta sig tid att förstå helheten gör det lättare att fatta ett välgrundat beslut tillsammans med sin veterinär.

Många tänker på kastration främst som ett sätt att förhindra oönskad avel, och det stämmer förstås. Men anledningarna till att veterinärer rekommenderar ingreppet sträcker sig ofta längre än så.

Hos hanhundar kan kastration minska risken för prostatabesvär och helt eliminera risken för testikelcancer. Beteenden som rymningsbenägenhet vid löpande tikar, markeringskissande och ibland aggression kopplad till könshormoner kan också dämpas. Det är dock viktigt att veta att kastration inte är en universallösning för beteendeproblem — grundorsaken kan vara stress, bristande träning eller annat som kräver helt andra insatser.

Hos tikar är det vanligaste ingreppet ovariohysterektomi, där både äggstockar och livmoder avlägsnas. Detta eliminerar risken för livmoderinflammation (pyometra), ett potentiellt livshotande tillstånd som drabbar en betydande andel okastrerade tikar. Ingreppet minskar också risken för juvertumörer, särskilt om det utförs före eller mellan de första löpningscyklerna.

Hos katter är kastration ofta mer självklart i det svenska samhället. Okastrerade hankatter har en stark drift att stryka omkring, slåss och markera med illaluktande urin. Kastrerade katter lever generellt sett längre och tryggare liv, särskilt om de rör sig utomhus. Honkatter som inte kastreras kan löpa upprepade gånger och dra till sig hankatter, vilket skapar stress för både katten och omgivningen.

Kaniner hör till de djur där kastration ibland förbises, men den är minst lika viktig. Okastrerade kaniner — särskilt honor — har en hög risk att drabbas av livmodercancer. Hos hanar minskar kastration revirhävdande beteende och gör det enklare att hålla kaniner i par eller grupp, vilket gynnar deras sociala behov.

Kastration är ett rutiningrepp, men det är ändå kirurgi under narkos och ska behandlas med respekt. Inför operationen rekommenderas vanligtvis att djuret fastar, och veterinären gör en bedömning av djurets allmäntillstånd. Hos äldre djur eller djur med kända hälsoproblem kan det vara aktuellt med ett blodprov innan narkosen för att säkerställa att lever och njurar fungerar väl.

Hos hanhundar och hankatter innebär kastration att testiklarna avlägsnas genom ett eller två små snitt. Ingreppet är generellt snabbare och mindre invasivt hos katter, där stygnen ofta inte ens behöver tas bort.

Hos tikar är operationen mer omfattande eftersom bukhålan öppnas för att avlägsna livmoder och äggstockar. Operationstiden är längre och återhämtningen kräver mer omsorg. I vissa fall kan veterinären istället utföra en laparoskopisk kastration, ett titthålsingrepp med kortare återhämtningstid, men det är inte alla kliniker som erbjuder denna teknik.

Hos kaniner utförs ingreppet på liknande sätt som hos katter och hundar, men kaniner kräver särskild narkoskompetens då de är känsligare. Till skillnad från hundar och katter ska kaniner inte fasta före narkos, eftersom deras matsmältningssystem måste hållas igång.

Återhämtningen varierar beroende på djurslag, kön och ingreppets omfattning. De flesta djur är trötta och lite ömmande den första dagen, men katter och hankatter är ofta pigga redan efter ett dygn.

En skyddskrage eller ett specialtillverkat body kan behövas för att förhindra att djuret slickar på operationssåret, vilket kan leda till infektion. Tikar och honkaniner som genomgått bukkirurgi behöver oftast lugnare aktivitetsnivå i tio till fjorton dagar. Stygn som inte är självupplösande tas bort vid ett återbesök efter ungefär tio dagar, då veterinären också kontrollerar att såret läkt väl.

Det är viktigt att hålla koll på tecken som ökande svullnad, rödhet, vätskande sår eller att djuret slutar äta. Sådana symptom motiverar alltid kontakt med veterinär.

En vanlig observation efter kastration, framför allt hos hundar, är en tendens att gå upp i vikt. Ämnesomsättningen förändras när könshormonerna försvinner, och många djur behöver justerad foderstat — något som veterinären kan ge råd om redan vid operationstillfället.

Kastration är ett vanligt ingrepp, men det förtjänar ändå en veterinär som tar sig tid att bedöma ditt djur individuellt, förklarar vad som gäller och följer upp efter operationen. Nedan hittar du verifierade privatägda veterinärkliniker som utför kastration av hund, katt och kanin. Du kan enkelt filtrera efter region för att hitta en klinik nära dig som passar just dina och ditt djurs behov.