Korsbandsskada-operation för hund

Det börjar ofta mitt i en helt vanlig lek. Hunden springer, slår om, och plötsligt håller den upp ett bakben. Ibland hörs ett litet gnäll, ibland inte. Men från den stunden vill hunden inte belasta benet som förut. För många djurägare är det den första kontakten med en av de allra vanligaste ortopediska skadorna hos hund — en korsbandsskada.

Korsbanden sitter inne i knäleden och har till uppgift att stabilisera leden, särskilt det främre korsbandet som hindrar underbenet från att glida framåt i förhållande till lårbenet. Hos hundar är det nästan uteslutande just det främre korsbandet som skadas. Till skillnad från människor, där korsbandsskador ofta beror på en enstaka kraftig vridrörelse, utvecklas skadan hos hund vanligtvis gradvis. Korsbandet degenererar över tid — det försvagas fiber för fiber — tills det till slut ger vika, helt eller delvis. Faktorer som övervikt, genetik, ålder och kroppsbygnad spelar alla in. Vissa raser, som labrador retriever, rottweiler och newfoundlandshund, drabbas oftare, men ingen ras är helt förskonad.

En naturlig fråga många djurägare ställer är om skadan kan läka av sig själv, kanske med vila och antiinflammatorisk medicin. Svaret är inte helt enkelt. Hos mycket små hundar, de som väger under tio kilo, kan konservativ behandling ibland ge godtagbara resultat. Men för medelstora och stora hundar rekommenderar de allra flesta veterinärer kirurgisk behandling.

Anledningen är att ett skadat korsband inte läker ihop. Knäleden förblir instabil, och kroppen försöker kompensera genom att bygga benvävnad runt leden — artros. Det leder i sin tur till kronisk smärta, muskelförtvining och ett allt sämre rörelsemönster. Dessutom finns risk att menisken, den broskskiva som fungerar som stötdämpare i knät, skadas sekundärt. Tidig operation ger hunden de bästa förutsättningarna att komma tillbaka till ett aktivt och smärtfritt liv.

Innan operation görs alltid en noggrann klinisk undersökning. Veterinären testar knäleden med specifika grepp för att bedöma instabiliteten. Ofta kompletteras undersökningen med röntgen för att bedöma ledförändringar och planera ingreppet. I vissa fall kan sedation eller narkos behövas redan vid undersökningstillfället för att hunden ska kunna slappna av tillräckligt.

Det finns i huvudsak tre kirurgiska metoder som används i Sverige vid korsbandsskada hos hund:

• TPLO (Tibial Plateau Leveling Osteotomy) är den mest etablerade och vanligaste metoden, särskilt för medelstora till stora hundar. Kirurgen gör ett cirkelsätt i övre delen av skenbenet (tibia) och roterar den platta ytan där lårbenet vilar, så att knäleden blir funktionellt stabil utan att korsbandet behöver ersättas. Benet fixeras sedan med en metallplatta och skruvar. Metoden har mycket goda långtidsresultat.
• TTA (Tibial Tuberosity Advancement) bygger på en liknande biomekanisk princip men med en annan teknisk approach. Här flyttas skenbenets framkant framåt, vilket förändrar kraftriktningen i knäleden och eliminerar behovet av korsbandets stabiliserande funktion. Även denna metod ger goda resultat och väljs ibland beroende på hundens anatomi.
• Lateralsutur (extrakapsulär stabilisering) är en enklare teknik där ett starkt suturtråd fästs utanför leden för att efterlikna korsbandets funktion. Metoden används framförallt på mindre hundar och kan vara ett bra alternativ när de mer avancerade teknikerna inte är nödvändiga.

Vilken metod som är bäst för just din hund avgörs av veterinären baserat på hundens storlek, aktivitetsnivå, ålder och knäledens tillstånd.

Om operationen är den ena halvan av behandlingen, så är eftervården den andra — och minst lika viktig. De första veckorna efter ingreppet innebär strikt begränsad aktivitet. Hunden ska hållas i koppel vid rastning, inte hoppa, leka fritt eller springa i trappor. Det låter hårt, särskilt när hunden börjar känna sig bättre och vill röra sig, men disciplinen under konvalescensen är avgörande för slutresultatet.

Många veterinärer rekommenderar kontrollröntgen efter cirka sex till åtta veckor för att bedöma benläkningen, framförallt efter TPLO och TTA. Under den perioden trappas aktiviteten gradvis upp, ofta med hjälp av ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram. Fysioterapi för hund — med vattentrask, balansträning och kontrollerade övningar — kan göra stor skillnad för återhämtningen och hjälpa till att bygga upp muskulaturen kring det opererade knäet.

Smärtlindring efter operation är en självklarhet. Veterinären förskriver lämpliga preparat och följer upp så att hunden är bekväm under hela läkningsprocessen. Det är också vanligt att veterinären diskuterar viktkontroll, eftersom övervikt belastar knälederna och ökar risken för problem i det andra knäet. Forskning visar nämligen att upp till hälften av alla hundar som drabbas av korsbandsskada i det ena knäet så småningom utvecklar samma skada i det andra.

Att lämna sin hund för operation är alltid ett stort steg, och det är naturligt att vilja hitta en kirurg och en klinik man känner förtroende för. Nedan visas verifierade privatägda veterinärkliniker som utför korsbandsskadeoperation. Du kan enkelt filtrera efter region för att hitta en klinik nära dig — och ta det första steget mot att ge din hund ett stabilt knä och ett aktivt liv igen.