MRT-undersökning

Vissa sjukdomar syns inte på ytan. Ett djur som haltar utan tydlig orsak, en hund som plötsligt får kramper, en katt som tappar balansen — i sådana situationer behöver veterinären ibland se djupare än vad en vanlig röntgenundersökning kan visa. Magnetresonanstomografi, förkortat MRT, är en av de mest avancerade diagnostiska metoder som finns inom veterinärmedicin. Den skapar detaljerade bilder av kroppens mjukvävnader — hjärna, ryggmärg, leder, muskler och inre organ — utan att använda röntgenstrålning. Istället utnyttjas starka magnetfält och radiovågor för att bygga upp snitt för snitt av den undersökta kroppsdelen.

Resultatet är bilder med en skärpa och detaljrikedom som andra bilddiagnostiska metoder sällan kan matcha, särskilt när det gäller neurologiska tillstånd och komplicerade skador i leder eller mjukdelar.

En röntgenundersökning är fortfarande det naturliga förstahandsvalet vid många frågeställningar — den är snabb, tillgänglig och ger utmärkt information om skelett och vissa förändringar i bröstkorg och buk. Ultraljudsundersökning kompletterar genom att visa mjukvävnader i realtid. Men det finns situationer där inget av dessa verktyg ger tillräckligt tydliga svar.

MRT är framför allt överlägsen vid bedömning av centrala nervsystemet — alltså hjärna och ryggmärg. Tumörer, inflammationer, diskbråck och missbildningar framträder med en precision som gör det möjligt att planera kirurgiska ingrepp eller anpassa medicinsk behandling. Undersökningen är också värdefull vid utredning av komplicerade ledproblem, exempelvis skador på korsband, menisker eller ledbrosk som inte syns på röntgen. Hos hästar har MRT blivit ett oumbärligt redskap för att utreda hälta med ursprung i hoven eller det nedre benet, där strukturerna är tätt packade och svårtolkade med andra metoder.