Titthålskirurgi

Tänk dig att kunna operera ett djur utan att behöva öppna upp hela buken. Att i stället föra in en liten kamera och specialinstrument genom några millimeterstora snitt, och utföra samma ingrepp med avsevärt mindre vävnadsskada. Det är kärnan i titthålskirurgi — eller laparoskopi som det heter med medicinsk terminologi. Tekniken har revolutionerat humankirurgin under de senaste decennierna, och den har sedan länge fått ett starkt fäste även inom veterinärmedicinen.

För djurägare innebär titthålskirurgi ofta kortare återhämtning, mindre smärta och lägre risk för komplikationer. Men det gäller att förstå vad tekniken faktiskt innebär, vilka ingrepp den lämpar sig för och hur den kan se olika ut beroende på om patienten är en hund, en katt eller en häst.

Vid titthålskirurgi gör veterinären ett fåtal små incisioner — vanligtvis mellan fem och tio millimeter — genom vilka tunna rör, så kallade trokarer, förs in i bukhålan eller brösthålan. Genom ett av rören förs en liten kamera, ett laparoskop, som ger en förstoring av operationsområdet på en skärm. Genom de andra rören förs specialinstrument in för att utföra själva ingreppet.

Bukhålan fylls med koldioxid för att skapa utrymme, så att kirurgen får god sikt och kan arbeta säkert. Det är en teknik som kräver specialutbildning och avancerad utrustning, men som i rätt händer erbjuder remarkabla fördelar jämfört med traditionell öppen kirurgi. Veterinären ser vävnaderna i detalj, med stark belysning och förstorad bild, vilket i vissa fall faktiskt ger bättre överblick än vid ett öppet ingrepp.

Det vanligaste ingreppet som utförs med titthålsteknik hos hund är laparoskopisk kastration, alltså ovariektomi. Studier har visat att hundar som kastreras laparoskopiskt upplever signifikant mindre smärta jämfört med dem som genomgår traditionell kastration. Återhämtningen går snabbare, och många hundar är uppe och rör sig redan samma dag.

Men tekniken används för mycket mer än så. Titthålskirurgi kan vara aktuell vid:

• Organbiopsi — exempelvis av lever, mjälte eller njure — för att ställa diagnos utan ett stort kirurgiskt ingrepp
• Kryptorkidism — när en testikel inte vandrat ner och behöver lokaliseras i bukhålan
• Förebyggande gastropexi — en fixering av magsäcken hos storvuxna hundraser för att minska risken för den livshotande magsäcksvridningen
• Undersökning av bukhålan vid oklar sjukdomsbild

Hos katt är tillämpningen mer begränsad på grund av kattens mindre kroppsstorlek, men laparoskopisk diagnostik och biopsitagning förekommer. Laparoskopisk kastration av honkatt utförs på vissa kliniker, även om många veterinärer anser att den traditionella operationen redan är så minimalt invasiv att fördelarna med titthålsteknik blir marginella hos denna art.

Hos häst har titthålskirurgi blivit ett etablerat verktyg, framför allt som laparoskopisk kastration av kryptorkida hingstar och vid diagnostik av bukproblem. Ingreppet kan i vissa fall utföras på stående, sederad häst — något som innebär att djuret slipper risken med generell narkos. Titthålskirurgi används också hos häst för att avlägsna äggstockstumörer, behandla inguinalbråck och ta biopsier.

Den kanske mest påtagliga fördelen med titthålskirurgi handlar om efterförloppet. Eftersom de kirurgiska snitten är så mycket mindre än vid öppen kirurgi blir vävnadsskadan begränsad. Det innebär mindre inflammation, mindre smärta och kortare konvalescens.

En hund som genomgått laparoskopisk kastration behöver vanligtvis bara ett par dagars lugn vila innan den successivt kan återgå till normal aktivitet. Jämför det med traditionell kastration där rekommendationen ofta är tio till fjorton dagars begränsad rörelse. Risken för sårinfektioner och sårrupturer minskar också, helt enkelt för att det finns mindre sår att läka.

Det ska dock nämnas att titthålskirurgi inte alltid är det bästa valet. Vid akuta tillstånd, vid mycket stora tumörer eller när vävnader är kraftigt inflammerade kan veterinären behöva konvertera till öppen kirurgi. En seriös kirurg har alltid beredskap att göra det om situationen kräver det. Inför en planerad operation genomförs vanligtvis blodprov och ibland röntgen eller ultraljudsundersökning för att säkerställa att djuret är en lämplig kandidat för narkos och det aktuella ingreppet.

Att välja titthålskirurgi för sitt djur börjar med att hitta en klinik som har rätt kompetens och utrustning. Det kan vara värt att resa en bit om den närmaste kliniken inte erbjuder laparoskopiska ingrepp, särskilt om det handlar om ett planerat ingrepp som kastration eller förebyggande gastropexi.

Nedan visas verifierade privatägda veterinärkliniker som erbjuder titthålskirurgi. Du kan filtrera efter region för att hitta ett alternativ nära dig och ditt djur — och ta det första steget mot en skonsammare operation.