FIV/FeLV-test

Det finns få provsvar som har lika stor betydelse för en katts framtid som resultatet av ett FIV/FeLV-test. Dessa två virus — kattens immunbristvirus (FIV) och kattens leukemivirus (FeLV) — är bland de allvarligaste infektionssjukdomarna som drabbar katter världen över. Bägge kan leva i kroppen under lång tid utan att ge synliga symtom, vilket gör att en katt kan bära på smittan utan att varken den eller dess ägare vet om det. Testet är snabbt, relativt enkelt och kan ge avgörande information — oavsett om det handlar om en nyfunnen strykarkatt, en kattunge som ska flytta in i sitt nya hem eller en vuxen katt som plötsligt börjar visa tecken på sjukdom.

FIV och FeLV är båda retrovirus, men de fungerar på olika sätt och smittar på delvis olika vis. FIV, ibland kallat kattens aids, angriper immunförsvaret successivt. Viruset sprids huvudsakligen genom bitsår, vilket gör att okastrerade hankatter som slåss utomhus löper störst risk. En FIV-positiv katt kan leva i många år utan symtom, men har ett försvagat immunförsvar som gör den mer sårbar för andra infektioner.

FeLV är mer aggressivt i sitt förlopp. Det sprids genom nära kontakt — gemensamma matskålar, ömsesidig pälsvård, delad kattlåda och från moder till kattungar. FeLV kan orsaka blodbrist, tumörer (särskilt lymfom) och kraftig immunnedsättning. Unga katter är särskilt känsliga, och många FeLV-positiva katter utvecklar allvarlig sjukdom inom några år.

Inget av virusen smittar till människor eller hundar. Det är exklusivt kattsjukdomar, men de kan spridas effektivt mellan katter, vilket gör testning viktigt ur ett smittskyddsperspektiv — inte minst i hushåll med flera katter.

Själva testningen är okomplicerad och går fort. Veterinären tar ett litet blodprov, oftast från kattens framben. Det vanligaste tillvägagångssättet är ett så kallat snabbtest (SNAP-test eller liknande immunokromatografiskt test) som kan ge resultat redan inom tio till femton minuter, direkt på kliniken.