Femhundra kilo patient, femtio liter dropp

Intensivvård av häst är veterinärmedicin i en helt annan skala. En kolikdrabbad häst kan behöva femtio liter intravenös vätska på ett enda dygn — mer än vad de flesta smådjurskliniker hanterar på en vecka. Hästen vårdas inte i en bur utan i en specialbyggd box med gummigolv, och personalen måste kunna hantera ett stressat djur som väger lika mycket som fem fullvuxna människor. Trots utmaningarna är hästintensivvård i Sverige på hög internationell nivå, och de kliniker som erbjuder dygnet-runt-vård har utrustning och kompetens att hantera allt från akut kolik till septiska nyfödda föl.
Kolik — det tillstånd som fyller hästsjukhusens IVA-boxar
Kolik är den överlägset vanligaste orsaken till att hästar behöver intensivvård. Begreppet är ett samlingsnamn för alla former av buksmärta — från gaskolik som går över av sig själv till strangulationskolik (tarmen snörs av) som kräver akut bukkirurgi och dagar av postoperativ intensivvård.
En häst med svår kolik som opereras behöver efteråt kontinuerlig vätskebehandling via dropp i halsvenen, smärtlindring som anpassas timme för timme, övervakning av tarmljud (peristaltik), temperaturkontroll och regelbundna blodprov för att följa elektrolyter och infektionsmarkörer. Veterinären lyssnar på buken med stetoskop flera gånger per dygn — återkomst av normala tarmljud är ett av de mest hoppfulla tecknen.
Laminit (fång) är en fruktad komplikation efter svår kolik och sepsis. Inflammation i hovens lameller orsakar extrem smärta och kan i värsta fall leda till hovbensrotation (hovbenet roterar nedåt inuti hoven). Intensivvård vid laminit innebär kryoterapi (nedkylning av hovarna), smärtlindring och speciell hovvård — ibland under veckor.
Fölsepsis — den nyfödda patienten som kräver dygnet-runt-vård

Nyfödda föl som inte fått i sig tillräckligt med råmjölk (kolostrum) inom de första timmarna riskerar sepsis (blodförgiftning) — bakterier, ofta E. coli, invaderar blodbanan via tarmen. Enligt internationella studier ligger överlevnaden för septiska föl på femtiofem till sjuttiofem procent vid moderna hästintensivvårdsavdelningar, men utan behandling är prognosen hopplös.
Fölintensivvård innebär intravenös antibiotika, vätskeersättning, plasmatransfusion (för att tillföra antikroppar som fölet missade via råmjölken) och ibland syrgastillförsel. Fölet övervakas dygnet runt med täta kontroller av temperatur, hjärtfrekvens och blodvärden. På Universitetsdjursjukhuset i Uppsala och Specialisthästsjukhuset i Helsingborg finns dedikerade fölintensivvårdsavdelningar.
Inne på häst-IVA — en box, ett team och tusentals datapunkter

Hästens intensivvårdsbox är rymlig nog för att hästen ska kunna röra sig, lägga sig och resa sig — till skillnad från smådjur som vårdas stillaliggande. Golvet är mjukt och halkfritt. En halsvenskateter (ofta en grov kateter i jugularvenen) ger tillgång till blodomloppet för vätskor och mediciner.
Övervakningen inkluderar: hjärtfrekvens och EKG (arytmier är vanliga efter kolikkirurgi), slemhinnefärg (bleka eller blåaktiga slemhinnor signalerar chock), kapillär återfyllnadstid (tryck på tandköttet och räkna sekunder), tarmljud (auskultation med stetoskop i alla fyra bukkvadranter), urinproduktion (mäts via kateter vid behov) och blodprov var fjärde till sjätte timme vid instabila tillstånd.
En häst med kolik kan behöva sondning (en slang förs via näsan ner i magsäcken) för att avlasta gas och vätska — detta upprepas ibland var fjärde timme under de första dygnen. Röntgen och ultraljud används för att följa tarmens läge och funktion.
Kostnaden — och samtalet som ingen vill ha
Hästintensivvård är den dyraste veterinärmedicinska behandlingen som finns. Ett dygns IVA-vård kostar typiskt 8 000 till 15 000 kronor, och kolikfall som kräver kirurgi plus fem till sju dygns postoperativ intensivvård kan totalt landa på 80 000 till 150 000 kronor eller mer. Fölsepsis med plasmaterapi och veckolång övervakning hamnar i samma storleksordning.
Veterinären för löpande kostnadssamtal och ger uppskattningar stegvis — det är helt rimligt att be om en daglig uppdatering av var kostnaderna ligger. Djurförsäkring gör ofta skillnaden mellan att kunna fortsätta behandlingen eller tvingas fatta ett svårt beslut om avlivning.
Det svåraste samtalet kommer om behandlingen inte ger resultat. En häst som inte svarar på intensivvård efter bukkirurgi, eller ett föl med multiorgansvikt, kan nå en punkt där fortsatt behandling bara förlänger lidande. En erfaren hästveterinär för det samtalet med ärlighet och respekt.
Hitta en hästklinik med intensivvårdskapacitet
Intensivvård av häst kräver stordjursutrustning, rymliga IVA-boxar och personal med erfarenhet av akut hästmedicin. Nedan hittar du privatägda kliniker som erbjuder intensivvård för häst.
