Labradoren som fick tillbaka sina promenader
Artros är den vanligaste anledningen till att hundar behandlas med laserterapi i Sverige. Tillståndet drabbar uppskattningsvis en av fem vuxna hundar, och hos äldre storrasiga hundar som labrador retriever, schäfer och golden retriever är siffran ännu högre. Smärtstillande mediciner hjälper, men de räcker inte alltid — och långvarig medicinering belastar lever och njurar. Det är här laserterapi har hittat sin plats: som ett komplement som kan minska smärta, förbättra rörlighet och ibland till och med reducera behovet av läkemedel. En klinisk studie på tjugotre hundar med artros visade att antalet dagliga aktiviteter ökade redan under andra behandlingsveckan och höll sig högre i sex veckor framåt.
Hitta hundkliniker i din region
Tre situationer där laserterapi gör störst skillnad för hund
Kronisk artros och ledsmärta är det främsta användningsområdet. Raser med kända ledproblem — labrador (höft- och armbågsdysplasi), schäfer (höftleder), rottweiler (korsbandsskador) och berner sennen (artros tidigt i livet) — svarar ofta väl på regelbundna behandlingar. Lasern minskar inflammation i ledkapseln, stimulerar blodcirkulation och kan dämpa smärtsignalerna från nervändarna.
Rehabilitering efter ortopedisk kirurgi — särskilt efter (TPLO) eller höftledsoperation — är det näst vanligaste tillämpningsområdet. En studie publicerad i American Journal of Veterinary Research visade att hundar som fick laserterapi efter TPLO-kirurgi hade snabbare gångförbättring jämfört med kontrollgruppen. Konvalescenstiden kan enligt svenska rehabiliteringskliniker kortas med upp till femtio procent.









