Maskar och missförstånd — vad svenska hundägare behöver veta
Det finns få ämnen inom hundvård som omges av så mycket förvirring som avmaskning. I många länder avmaskas hundar rutinmässigt var tredje månad, och samma råd sprids ofta i svenska hundforum och på sociala medier. Men den svenska veterinärmedicinska hållningen är tydlig och bygger på aktuell forskning: friska vuxna hundar som enbart vistas i Sverige behöver normalt inte avmaskas rutinmässigt.
Varför inte? För att onödig avmaskning bidrar till resistensutveckling — maskmedlen slutar gradvis fungera, precis som överdrivet användande av antibiotika skapar resistenta bakterier. Det är ett växande globalt problem, och Sverige ligger i framkant med en mer målinriktad strategi.
Det betyder inte att avmaskning är oviktigt. Det betyder att det ska göras rätt — baserat på behov, inte på kalender. Valpar, dräktiga tikar, hundar som reser utomlands och hundar med konstaterad maskförekomst behöver absolut avmaskas. Men för alla andra rekommenderas provtagning först.
Hitta hundkliniker i din region
Spolmask, bandmask och de ovanligare gästerna
I Sverige är det framför allt två typer av maskar som förekommer hos hund:
Spolmask (Toxocara canis) drabbar framför allt valpar och valptikar. Larverna kan överföras från tiken till valparna redan i moderlivet via moderkakan, och fortsätta via mjölken under digivningen. Det innebär att valpar kan vara infekterade redan vid födseln. Spolmask orsakar diarré, uppblåst buk, dålig tillväxt och i allvarliga fall tarmvred. Vuxna hundar utvecklar oftast immunitet och bär sällan på kliniskt betydande mängder — men de kan fortfarande vara latenta bärare.
