Utekatter fångar mer än byten — parasiter som följer med hem
En katt som fångar en mus gör mer än att följa sin instinkt — den riskerar också att få med sig inre parasiter. Maskar hos katt är vanligare än många tror, och katter som jagar, äter byten eller vistas utomhus löper högre risk. Men även innekatter kan drabbas, och frågan om avmaskning omges av lika mycket förvirring hos kattägare som hos hundägare.
Den svenska grundprincipen är densamma som för hund: avmaska inte rutinmässigt utan att veta att det behövs. Ta ett avföringsprov, identifiera om parasiter finns, och behandla riktat. Men det finns situationer där avmaskning ändå är berättigad — och det är viktigt att veta vilka.
Hitta kattkliniker i din region
Spolmask, bandmask och den ökända toxoplasman
De vanligaste parasitära maskarna hos katt i Sverige är:
Spolmask (Toxocara cati) är den vanligaste inälvsparasiten hos katt, särskilt hos kattungar. Precis som hos hund kan spolmasklarver överföras från moderkatten till ungarna via mjölken. Kattungar kan få kraftiga infektioner med diarré, kräkningar, uppblåst buk och dålig tillväxt. Vuxna katter bär ofta spolmask utan symtom men kan fortfarande utsöndra ägg som kontaminerar miljön.
Bandmask drabbar främst utekatter som jagar. Den vanligaste varianten sprids via gnagare — katten äter en infekterad mus och får bandmask. En annan typ sprids via loppor, precis som hos hund. Bandmask ger sällan allvarliga symtom hos katten men kan visa sig som vita, platta segment i avföringen eller vid kattens bakdel.
