Ultraljud för häst för häst

När en häst haltar utan synlig orsak, när stoet ska kontrolleras efter insemination, eller när en kolik kräver snabba svar — ultraljud ger svaren. Häst-ultraljud skiljer sig fundamentalt från smådjur: den vanligaste undersökningen är senor och ligament (osynliga på röntgen), följt av reproduktion via rektalultraljud (dräktighet bekräftas redan dag 14–16) och kolikdiagnostik i fält. De flesta undersökningar görs i stallet med bärbar utrustning, utan narkos.

Men häst-ultraljud skiljer sig fundamentalt från smådjursultraljud. Hästens storlek och anatomi gör att undersökningarna ofta utförs rektalt, på stående häst i stallet, och kräver utrustning och erfarenhet som inte alla kliniker besitter. Att förstå vad ultraljud kan — och inte kan — berätta om din häst hjälper dig som hästägare att ställa rätt frågor och fatta rätt beslut.

Ultraljud av senor och ligament är sannolikt den vanligaste ultraljudsundersökningen inom hästmedicin. Böjsenor, gaffelbandet och upphängningsbandet i hästens ben är utsatta för enorma påfrestningar, särskilt hos sport- och tävlingshästar. En skada syns sällan på röntgen — senor och ligament är mjukdelar som kräver ultraljud för att bedömas.