Strumpan i magsäcken – och varför kameran löser det
En labrador som slutar äta, kräks upprepade gånger och verkar obekväm i magen – det är ett scenario som veterinärer på akutkliniker känner igen omedelbart. Nio gånger av tio finns det något i magsäcken som inte borde vara där. Enligt Today's Veterinary Practice är endoskopi förstahandsval för behandling av matstrupar- och magsäcksfrämmande föremål hos hund, med en lyckad retrievel i mer än 90 procent av fallen – utan ett enda kirurgiskt snitt.
Endoskopi för hund innebär att en tunn, flexibel kamera förs ner via munnen, genom matstrupen och in i magsäcken – och vid behov vidare in i tolvfingertarmen. Instrumentet är utrustat med en arbetskanal för biopsinålar, snörloopar och gripklossar som kan fånga och dra upp nästan vad som helst: strumpor, leksaksdelar, majskolvsskelett, stenar och korker. Det som tidigare krävde bukkirurgi med flera dagars inneliggande vård kan i dag genomföras på under en timme.
Men endoskopi är mer än ett räddningsverktyg för glupska hundar. Det är också diagnostikens finaste instrument för kroniska magproblem. En hund som kräkts i månader utan tydlig orsak, en ung schäfer med proteinförlust och diarré, en hund som tappat vikt trots god aptit – alla dessa kan ha svaret gömt i tarmmukosans vävnad, synlig endast om man tittar inifrån.
Hitta hundkliniker i din region
Det hundarna sväljer – och vad endoskopen hittar
Labradorer och golden retrievers toppar statistiken utan tvekan. Dessa raser kombinerar stark sluktdrift med ett sinne för att hitta ätbara – och icke-ätbara – föremål på ett sätt som är svårt att försvara rationellt. Strumpor är en klinisk klassiker: mjuka nog att sväljas, men för stora för att passera pylorusstängseln på egen hand. De sitter kvar i magsäcken och bildar ett hinder som orsakar kräkningar, aptitlöshet och i värsta fall mukosasår.
