Hältutredning för Hund

När en hund börjar halta är rasen och åldern veterinärens första verktyg, inte röntgenapparaten. Hos labradorretriever och rottweiler — raser med en brant lutande tibialplatå — är akut bakbenshälta nästan alltid en misstänkt korsbandsskada tills palpation visat annat. Hos en chihuahua eller yorkshireterrier med samma symtom är första gissningen i stället patellaluxation, där knäskålen glider ur sitt läge och tillbaka under rörelse.

Anatomin styr mer än symtomen. Stora raser drar på sig höftledsdysplasi, som Svenska Kennelklubben graderar på skalan A–E och som först kan bekräftas med officiell röntgen efter tolv månaders ålder. Unghundar mellan fem och arton månader drabbas ofta av panosteit — en vandrande, självläkande unghundshälta som är dokumenterad framför allt hos schäfer, golden retriever, dobermann och grand danois. Och hos medelålders hundar från sju års ålder — särskilt rottweiler, irländsk varghund och schäfer — är osteosarkom en differentialdiagnos som måste uteslutas snabbt. Rasen styr vilka frågor veterinären ställer först.

De allra flesta hältor kan vänta till klinikens öppettider. Tre ska inte det.

Blockhalt — hunden vägrar sätta ned benet. En hund som inte alls belastar ett ben bör alltid bedömas akut, oavsett tid på dygnet. Både smärtblockeringar och cirkulationsproblem kan ligga bakom, och båda försämras vid belastning.

Värme och svullnad över ett ben eller en led, särskilt om hunden samtidigt är hängig, är ömtålig vid beröring eller har feber. Det är tecken på infektion eller akut inflammation som kan försämras timvis.